Så överlever du minfältet av spanska flicknamn

Den största lögnen som sprids i de där glansiga föräldramagasinen – oftast de där en fridfull mamma i vita linnekläder tittar kärleksfullt på en perfekt ren bebis – är att det är en vacker och intuitiv process att välja ett namn till sitt barn. De påstår att du bara kommer att se in i ditt nyfödda barns ögon och "veta". Det är rent struntprat. När min partner och jag insåg att vi väntade tvillingar upplevde vi inget intuitivt uppvaknande. Vi hade ett Excel-dokument, en sömnbrist som gränsade till det hallucinatoriska, och en högst politiserad debatt om vad våra döttrar skulle heta.

Eftersom min partners familj har rötter i Latinamerika tyckte vi att det vore en strålande idé att kika på namn med spanskt ursprung. Vi ville ha något lyriskt, något med historia, något som rullade av tungan som ren poesi. Vad vi grovt underskattade var den totala förstörelse min engelska mamma kunde åsamka romantiska latinska stavelser. Att hitta det rätta namnet till din nya bebis är svårt nog utan insikten att hela din tjocka släkt saknar förmågan att uttala bokstaven 'R' med någon som helst finess.

Den totala fiktionen om gränsöverskridande fonetik

Om du funderar på latinska eller spanska namn till en liten flicka, måste du först köra dina favoriter genom vad jag brukar kalla Mor- och Farföräldragatloppet. Det innebär att skriva ner namnet på en papperslapp, skjuta det över köksbordet till din mest utpräglat brittiska släkting, och vänta på den språkliga bilkraschen. Vi hade Lucía på vår korta lista i ungefär tre timmar. I Spanien är det ett vackert, mjukt namn som betyder ljus. I mitt barndomshem lät det som ett nasalt kommando man skulle skrika åt en olydig hund tvärs över parkeringen till en pub.

Sen har vi problemet med dubbel-'L'. Åh, naiviteten i att tro att man kan döpa sitt barn till Camilla eller Estrella och förvänta sig att folk ska komma ihåg att det ska uttalas som ett 'J'. Du kommer att tillbringa resten av ditt naturliga liv i väntrummen på vårdcentralen medan en receptionist skriker "Es-trell-ah?" och du tassar fram till disken, täckt av kräks, och tyst ber om ursäkt för att du försökte vara kulturellt autentisk i en förort till London.

Till slut blir det en lek av fonetisk gisslanförhandling, där du desperat letar efter ett ord som inte rimmar på någon kroppsfunktion, som hedrar din familjs arv och som kan överleva en bred dialekt utan att låta som en mild luftvägsinfektion. Till slut bestämde vi oss för Maya till Tvilling A, mest av ren utmattning och insikten att det var fysiskt omöjligt att uttala fel.

Och när det gäller att ge ditt barn ett dubbelnamn, ett mellannamn och två efternamn utan bindestreck – strunta i det, såvida du inte vill att de ska tillbringa hela sitt vuxna liv med att bråka med flygbolagens kundtjänstbotar.

Att klä sig som en liten krigare

En av de saker som ständigt lockade oss tillbaka till de spanskklingande namnlistorna var den enorma tyngden i deras betydelser. Du ger inte bara ett barn ett namn; du sätter tydligen en hel livsagenda. Valentina betyder stark och frisk. Alejandra betyder mänsklighetens försvarare. Det lägger en hel del press på en varelse vars nuvarande primära färdighet är att smälta mjölk otroligt högljutt.

Om du ska ge din lilla tjej ett kraftfullt namn inser du snabbt att hennes garderob måste matcha hennes krigarstatus – vilket mestadels innebär att överleva spektakulära blöjläckage med värdigheten i behåll. Medan vi bråkade om huruvida Sofía var för populärt, bestämde sig Tvilling B (som vi bokstavligen bara kallade Baby G den första veckan eftersom vi var helt förlamade av beslutsångest) för att testa blöjans strukturella integritet.

Här måste jag sluta prata om namn för en sekund och istället prata om ren överlevnad. Vi hade klätt henne i en Ärmlös babybody i ekologisk bomull, vilket låter som en munfull, men det är faktiskt ett litet mirakel inom textilingenjörskonst. Genialiteten med detta plagg är inte bara att den ekologiska bomullen hindrar deras känsliga hud från att blossa upp i de där skräckinjagande röda utslagen som får en att vilja spurta till akuten. Den riktiga magin är kuvertaxlarna.

När du hanterar en bajsexplosion av typen Kod Röd klockan fyra på morgonen, vill du verkligen inte dra ett nedsmutsat plagg över ditt barns huvud. Kuvertaxlarna låter dig rulla hela den tragiska röran nedåt, förbi benen, och därmed hålla katastrofen instängd. Den har också lite elastan i sig, så den stretchar vackert över en arg bebis viftande lemmar. Vi köpte den i tre färger, och de har överlevt koktvättar som skulle ha förstört mindre tåliga plagg. Om du bara ska köpa en enda sak till din lilla, argsinta människa – låt det bli den här.

Att hitta inspiration medan man är bedövad av trötthet

När du försöker hitta det perfekta flicknamnet slutar det oundvikligen med att du vänder dig till naturen. Detta är en massiv fälla. Luna (måne), Paloma (duva) och Margarita (prästkrage, fast låt oss vara ärliga, vi tänker alla på drinken) är onekligen vackra. Men du måste komma ihåg att du inte döper en skogsälva; du döper en framtida tonåring som så småningom kommer att smälla en dörr i ansiktet på dig och hävda att du har förstört hennes liv.

Min läkare föreslog vagt i tisdags att vi inte skulle stressa för mycket över namn, eftersom bebisar tydligen ändå inte känner igen sina egna namn förrän de är nästan ett år gamla. Jag är ganska säker på att hon bara försökte få oss att lämna hennes mottagning för att tvillingarna försökte äta upp hennes stetoskop, men jag tog det som ett medicinskt evangelium. Det släppte pressen.

Om du just nu skrollar igenom oändliga listor med namn medan din partner sover djupt bredvid dig, ta ett djupt andetag. Utforska vår kollektion av babyfiltar för att hitta något mjukt för dem att sova på när de väl anländer, och kom ihåg att oavsett vilket namn du väljer kommer de i slutändan bara att kallas för något pinsamt smeknamn du av misstag hittar på när de är småbarn.

Distraktionen som kallas faktiskt föräldraskap

Det lustiga med att snöa in på namn är att bebisen anländer och totalt raderar ut din förmåga till abstrakt tänkande. När de väl börjar få tänder kommer du strunta i om hennes namn betyder "havets stjärna" eller "person som gråter åt skuggor". Du kommer bara vilja att gråtandet ska sluta.

Vi nådde tandsprickningsfasen precis i samma veva som jag försökte registrera deras födslar officiellt. Jag stod i köket och höll en Bitring av silikon och bambu formad som en panda i ena handen och myndighetsblanketterna i den andra. Bitringen är... helt okej. Det är en bit livsmedelsgodkänt silikon format som en panda. Tvilling A tuggar halvofta på den när hennes tandkött spökar, men Tvilling B använder den uteslutande som ett kastvapen mot katten. Den ska visst vara fantastisk för deras finmotorik, men ärligt talat är dess bästa funktion att jag kan slänga in den i diskmaskinen när den blir täckt av det där mystiska klibbiga luddet som av någon anledning materialiserar sig på alla bebisgrejer.

Den gör jobbet, den innehåller inga otäcka kemikalier, och ibland köper den mig fyra minuters tystnad så jag hinner dricka en kopp te som kallnade för en timme sedan.

Att försöka undvika tio-i-topp-fällan

Om man tittar på statistiken (vilket jag gjorde, i all oändlighet, eftersom spårning av data fick mig att känna att jag faktiskt hade kontroll över något), dominerar vissa spanska namn listorna totalt. Isabella och Olivia har i princip skapat ett monopol på moderna förskolor.

Det är absolut inget fel med ett populärt namn. Men en speciell sorts fasa infinner sig när du är på lekplatsen, ropar din dotters namn, och fyra olika småbarn slutar gräva i gruset och tittar på dig. Om du vill ha något som är lite mindre vanligt, kanske du får gräva lite djupare i regionala varianter, även om det ökar risken för att hon kommer att få bokstavera det för baristor under de kommande tre decennierna.

Ibland behöver man bara en mjuk landningsplats att sitta på medan man bråkar med sin partner om ifall Ximena är för svårt att stava till. Vi satt i timmar på golvet med vår Babyfilt i bambu med färgglada dinosaurier medan vi försökte lösa det här. Det är en otroligt mjuk blandning av bambu och ekologisk bomull, och till skillnad från många andra skrikiga bebisprylar är dinosaurierna inte aggressivt ljusa. Den är briljant på att temperaturreglera, vilket är perfekt eftersom vårt vardagsrum pendlar mellan iskallt och tropiskt beroende på om elementen har bestämt sig för att fungera den dagen. Men framför allt gav den tvillingarna något att stirra på medan vi högljutt debatterade fördelarna med namnet Beatriz.

Att runda av innan någon börjar gråta

Ärligt talat är det här med att välja ett namn till din bebis bara en övning i att gissa vem de kanske kommer att bli. Du kan beväpna dem med ett namn som betyder "berömd krigare" eller "gryningens ljus", men de kommer ändå att tillbringa sitt första år med att kasta morotspuré på väggen och försöka äta upp dina husnycklar.

Hitta ett namn som du inte har något emot att ropa tvärs över en välfylld park. Hitta ett namn som din svärmor inte helt kan massakrera. Och sluta sedan övertänka det hela, för det finns en blöja som behöver bytas, och jag lovar dig, det kräver din omedelbara uppmärksamhet.

Redo att klä din nydöpta lilla miniatyrmänniska i något som kan överleva kaoset under deras första år? Kolla in våra ekologiska bebiskläder och gör ditt liv åtminstone marginellt enklare.

Stökiga och oombedda råd (Vanliga frågor)